Tankar och känslor

Det där med att fylla 30 känns lite jobbigt. Jag har ju precis vant mig vid att vara 25+nånting och nu närmar sig sista året som 29 med stormsteg.

När jag var mindre, 14-15 år ungefär, så trodde jag alltid att jag skulle vara gift och ha barn när jag var 25. Nu är jag 29 och är varken det ena eller har det andra.

Jag har så mycket tankar och känslor i mig nu. Ett möte under dagen både försvårade och förenklade vissa saker.
Tänk om man kunde få svar innan man bestämmer sig för vissa saker.
Vad enkelt det vore.

Just nu handlar det mest om jag ska plugga vidare och isåfall, till vad?!?

Boende och relationer är en annan fråga, och jag blir inte riktigt klok.